Jenny Gustafsson

Silver. Vi vann silver? Hur kan vi få vinna silver när jag bara har ett gäng av guld brudar? Många tankar, funderingar och minnen snurrar i mitt huvud. Min kropp vill skratta av glädje och gråta av förtvivlan. Som vi kämpat, svettats och skrattat tillsammans.

Jag har tänkt, min hjärna går mest hela tiden, och jag har kommit fram till  att det inte är förlusten som gör ondast utan det är att se mina högt älskade lagkamraters besvikelse-tårar vattnas i ögonen. Det är det som gör ont. Jag skiter egentligen i vilken färg jag får på medaljen. Bara jag får den med er. Jag fick tydligen den näst bästa färgen. Men jag hade det bästa laget. Nu är säsongen 2010/11 slut. Den har varit underbart och jag tackar med hela mitt hjärta för allt jag har fått uppleva med er och kan bara hålla tummarna att vi ses i gymet, i bussen med Leffe, på planen, på bänken, i tvåan med Affe, i forsen, paddlandes, tillsammans, nästa säsong. Jag älskar er.

Titta så jävla kul vi haft tjejer!